En dag fick jag en beställning av L, som ville ge ett personligt smycke till sin man M. Smycket skulle vara lätt att bära varje dag, det skulle ha barnens namn på, men allra viktigast var att få med något som kopplade till ”tro-hopp-kärlek”, som är L&M’s personliga grej. Kanske inte så mycket tro, men mer hopp och kärlek. Smycket skulle inte vara för pyttigt, för M är en vältränad och byggd kille. Hm, finaNina kliade sig lite i huvudet och funderade.
Förslaget till L blev en lite grövre silverstav, där barnens namn kunde stämplas in på var sin sida. På framsidan däremot skulle symbolerna för tro, hopp och kärlek stämplas. Symbolen för tro, dvs korset, ville jag byta ut mot en musiknot, eftersom M är en fantastiskt duktig trombonist och utbildad musiker. En musiknot är dessutom väldigt dekorativ, tycker i alla fall jag. Jag visade mina skisser och L gillade idén.
En vecka senare, eller egentligen tror att det endast handlade om några dagar, fick jag en ny beställning. Denna gång var det M som ville ge sin fru L ett personligt smycke, eller några lättburna örhängen som man kan ha på sig varje dag. De fick inte hänga och dingla, eftersom de har en liten kille hemma och ytterligare en till bebis på väg. Han ville inte att barnen ska kunna dra loss dem hela tiden, men de fick inte vara för små och oansenliga. Viktigt var också att de på något vis kopplade till ”tro-hopp-kärlek”, eftersom det var hans och L’s personliga grej. Däremot kanske inte så mycket tro, men mer hopp och kärlek.
Öhm, ni hajar, eller hur?!? Kan minst sagt säga att jag hade väääääldigt svårt att inte brista ut i skratt och råka försäga mig med en gång där och då, men jag skärpte mig och log inombords. Jag återkom med skiss och idé och vi enades om ett par örhängen som sågats ut till hjärtform, där jag sedan skulle stämpla hoppets ankare och istället för kors en liten stjärna, för L är ju M’s stjärna.
"Tro-hopp-kärlek"- specialbeställda. 2 mm 925 sterlingsilverplåt, stav 6 mm 925 sterling silver, kedja 2,5 mm kulkedja |
På julafton fick jag ett SMS från L, som tackade så mycket för smyckena. Den extra kryddan uppe på parets klappar till varandra var nu ett bevis på att det bara måste vara äkta kärlek dem emellan och att de valt helt rätt partner. Jag är ju helt beredd att hålla med! Det är väl klart att det är kärlek, tycker ni inte det? Jag menar, vad är sannolikheten att man beställer nästan exakt samma smycke till varandra av exakt samma designer??
Just nu i verksta’n har jag ett annat kärleksfyllt uppdrag på mitt bord. Denna gång ett par manschettknappar till en blivande brudgum. Herrrrrregud, som Björ Ranelid sjöng i förra årets Melodifestival, så mycket kärlek, detta mirakel J.
Hjärtligaste Kramar
finaNina