Älvan i "Mörka Skogen" eller "Trollsländemagi"

Det är fult att ljuga, än värre att ljuga för barn. Här ska nu avslöjas en så’n där vit lögn, som min äldsta dotter faktiskt fortfarande tror på, eller åtminstone fortfarande vill tro på.

En liten bit bort ifrån vårt hus finns en skogsväg som vi brukar vandra på, både vår, sommar som höst. Där finns en sträcka med sådär härligt vild och mörk skog, där solen försiktigt sipprar in mellan trädtopparna. Den här biten av skogen har vi döpt till ”Mörka Skogen”. På våren går vi hit och njuter av de härligt vårgröna träden och harsyran som breder ut sig som ett grönt täcke på marken. På hösten går vi hit för att leta svamp och på sommaren går vi hit bara för att få svalka oss i skuggan och känna doften av fuktig mossa.

Lillasyster i harsyrehavet.

En vårdag för ett par år sedan var jag och barnen där och plockade harsyra. Den äldsta dottern är så förtjust i denna växt att vi skulle lägga dem i en sallad. Det var varmt och solens strålar gassade på trädtopparna, så att det blev ett märkligt soldis där uppe. Plötsligt säger dottern: -Mamma, titta där uppe! Det är en älva! Jag vände blicken uppåt och ja, titta, där svävade ju en älva. Det såg verkligen ut som en skir och blänkande älva som hängde i luften. Vi tystnade alla tre, även yngsta dottern, som då var rätt liten. En lång stund satt vi på huk och bara iakttog den där märkliga lilla varelsen. Det var underbart att se i tjejernas ögon hur de levde sig bort in i fantasins värld en lång stund. Klart att det var en älva, eller? Det var ju nästan en älva, även om jag som vuxen kunde se att det var en jättestor trollslända som likt en helikopter hovrade högt där ovanför oss. Men det såg faktiskt helt magiskt ut, så jag hoppas att barnen kommer att förlåta mig för min vita lögn.


Äkta vingar från en trollslända har använts, kroppen skulpterad, ögonen är cabochonslipade cubic zirkoner. Sländan 999 finsilver, fasettslipad kulkedja, 925 sterling silver. Helt unikt smycke!

Idag regnar det som vanligt den här årstiden och "Mörka Skogen" är kanske inte så magisk just nu, men färgerna och skönheten finns där trots allt.

Flugsvamp i "Mörka Skogen"

Fantasifulla Kramar
finaNina

Ett brev på posten, men inte ett "Kärleksbrev"

Det här med att driva eget företag är ibland en djungel av pappersarbete och en massa ”bra att ha-tips” och råd från förståsigpåare. Visst är det ju jättebra att få hjälp på vägen när man ska kryssa sig fram, men ibland blir man alldeles snurrig, sådär så att man gärna sticker huvudet i sanden ett tag. En sak som jag VET att man måste göra när man startar eget är att anmäla till Skattemyndigheten, såklart. Utöver det ska man anmäla sig till Bolagsverket och i korta och hyfsat lagom snäva ord beskriva sin verksamhet. Det här gjorde jag redan i oktober 2008, när finaNina design såg ljuset för första gången. Då hade verksamheten en annan inriktning, eftersom jag huvudsakligen sålde bijouterier på home-partys. Det flöt ju på och när jag sedan årsskiftet 2009/2010 bestämde mig för att äntligen göra slag i saken och förverkliga mina egna silversmidedrömmar, tänkte jag inte så noga på att jag kanske borde ändra hos Skattemyndigheten resp. Bolagsverket. Fy skäms på mig!!

Det här har legat och gnagt sådär lite lagom i bakgrunden tills jag i våras tog tag i mig själv och ändrade sk. SNI-koder hos Skattemyndigheten och beskrivning hos Bolagsverket. SKÖNT!

Det man också bör göra är att registrera sitt eget varumärke hos PRV, dvs Patent- och registreringsverket. Det hade jag ju inte heller tagit tag i, för på något konstigt sätt ville jag inte få avslag på namnet, tänkte att det såklart redan finns någon med liknande varumärke. Den största orsaken var nog ändå att jag inte inför mig själv riktigt uttalat och bestämt att jag faktiskt kan titulera mig själv som smyckesdesigner, än mindre silversmed. Herre gud, jag, som bara lärt mig på kvällskurser, kombinerat med en sjuhelsikes envishet och vilja att våga prova på nere i verksta’n. Men jag är ju inte formellt utbildad inom området, inte som tex min gode vän Anna Flogård (http://www.smyckesarkitektur.se/), som gått på HDK och verkligen har en examen i ämnet. Inte är jag väl smyckesdesigner och smed helt och fullt ”på riktigt”?? Äh, snacka om att ställa höga krav på sig själv. Jag skickade iväg en ansökan till PRV i maj i år och igår kom brevet:




Varumärke finaNina

Tjohooo – registrerat varumärke!! In English - registered trademark – det känns liksom stort i munnen det! Nu står det ju visserligen klart och tydligt på baksidan att från och nu löper en invändningsperiod på tre månader, då vem som helst kan komma att ha invändningar mot mitt varumärke. Men det ska väl inte ske hoppas jag. Håll tummarna med mig!

Superglada Kramar

finaNina