tisdag 6 september 2011

Ett brev på posten, men inte ett "Kärleksbrev"

Det här med att driva eget företag är ibland en djungel av pappersarbete och en massa ”bra att ha-tips” och råd från förståsigpåare. Visst är det ju jättebra att få hjälp på vägen när man ska kryssa sig fram, men ibland blir man alldeles snurrig, sådär så att man gärna sticker huvudet i sanden ett tag. En sak som jag VET att man måste göra när man startar eget är att anmäla till Skattemyndigheten, såklart. Utöver det ska man anmäla sig till Bolagsverket och i korta och hyfsat lagom snäva ord beskriva sin verksamhet. Det här gjorde jag redan i oktober 2008, när finaNina design såg ljuset för första gången. Då hade verksamheten en annan inriktning, eftersom jag huvudsakligen sålde bijouterier på home-partys. Det flöt ju på och när jag sedan årsskiftet 2009/2010 bestämde mig för att äntligen göra slag i saken och förverkliga mina egna silversmidedrömmar, tänkte jag inte så noga på att jag kanske borde ändra hos Skattemyndigheten resp. Bolagsverket. Fy skäms på mig!!

Det här har legat och gnagt sådär lite lagom i bakgrunden tills jag i våras tog tag i mig själv och ändrade sk. SNI-koder hos Skattemyndigheten och beskrivning hos Bolagsverket. SKÖNT!

Det man också bör göra är att registrera sitt eget varumärke hos PRV, dvs Patent- och registreringsverket. Det hade jag ju inte heller tagit tag i, för på något konstigt sätt ville jag inte få avslag på namnet, tänkte att det såklart redan finns någon med liknande varumärke. Den största orsaken var nog ändå att jag inte inför mig själv riktigt uttalat och bestämt att jag faktiskt kan titulera mig själv som smyckesdesigner, än mindre silversmed. Herre gud, jag, som bara lärt mig på kvällskurser, kombinerat med en sjuhelsikes envishet och vilja att våga prova på nere i verksta’n. Men jag är ju inte formellt utbildad inom området, inte som tex min gode vän Anna Flogård (http://www.smyckesarkitektur.se/), som gått på HDK och verkligen har en examen i ämnet. Inte är jag väl smyckesdesigner och smed helt och fullt ”på riktigt”?? Äh, snacka om att ställa höga krav på sig själv. Jag skickade iväg en ansökan till PRV i maj i år och igår kom brevet:



Varumärke finaNina
Tjohooo – registrerat varumärke!! In English - registered trademark – det känns liksom stort i munnen det! Nu står det ju visserligen klart och tydligt på baksidan att från och nu löper en invändningsperiod på tre månader, då vem som helst kan komma att ha invändningar mot mitt varumärke. Men det ska väl inte ske hoppas jag. Håll tummarna med mig!

Superglada Kramar
finaNina


4 kommentarer:

Ruta Ett sa...

Stort grattis!! Det här brevet går jag också och väntar på och jag ser att jag skickade in min ansökan TRE dagar före dig!! Hoppas nu bara inte att det blir nej igen!
Det måste firas med en fika!!
När passar det dig?

Anonym sa...

Jättegrattis Nina!
Verkligen kul och "stort" med eget varumärke. Kram kram
// Anna-Lena

Önskedrömmar i hvitt sa...

Grattis!!! Det glömde du berätta för mig...
PS jag hann till affären ;)
Go natt önskar Maria

finaNina sa...

Ruta Ett : Ja, vi måste fika. Jag ringer dig så får vi bara boka in det, så att det blir snart.

Anna-Lena: TACK! Ja, eget varumärke känns riktigt bra :-)

Önskedrömmar i hvitt: Jamen, vi var ju fullt upptagna med annat viktigt. Men TACK, å vilken tur att du hann.

Go'Natt!